Datamodellering
Datamodellering är en etablerad metod inom så gott som all
systemutveckling.
Men den kan även användas inom andra områden, till exempel
för att beskriva manuella system, organisationer eller regelverk. Den
vanligaste uppfattningen om datamodeller är att de består av
en mängd rutor som är ihopkopplade med linjer och pilar. Ett ganska
trist och ’fyrkantigt’ sätt att beskriva verkligheten på
kan tyckas, men få modeller kan dra igång så många
kreativa och livliga diskussioner som till exempel en organisationsmodell
eller en objektmodell för det nya faktureringssystemet!
Datamodellering i ett nötskal
Mycket enkelt beskrivet handlar datamodellering om att knyta ihop objekt
med hjälp av så kallade relationer. Dessa relationer visar
sambandet mellan de olika objekten. Genom att rita en modell kan man enklare
förstå verkligheten. Ta till exempel detta mycket enkla kundregistret
illustrerat nedan. Att endast beskriva detta med ord skulle vara svårt
med tanke på att en längre beskrivande text kan misstolkas.
Titta istället på datamodellen nedan
och se om du först kan förstå den utan någon text.
Den är tänkt att läsas så här:
Huvudobjektet Kund tillhör ett Distrikt men flera kunder kan tillhöra
samma distrikt. Det samma gäller Bransch som tillsammans med objektet
Distrikt egentligen bara syftar till att kunna gruppera kunderna efter
olika intresseområden i till exempel en säljrapport. För
varje kund finns en Kundansvarig som även kan vara ansvarig för
flera andra kunder.
Varje objekt representerar en tabell i en tänkt databas.
Modelleringsspråk
Inom datamodelleringen har åtskilliga notationer (datamodelleringsspråk)
skapats under åren men några av de mer spridna har nu grupperats
till ett gemensamt språk som heter UML (the Unified Modeling Language).
UML är en komplett standard för olika former av datamodellering
och innehåller flera olika diagramtyper för att beskriva allt
från vanliga datamodeller och flödesscheman till klassdiagram
och så kallade Use Cases.
Use case eller användningsfall, som de heter på svenska, är
en diagramtyp som visar förhållandet mellan ett system och
dess användare eller aktörer, som de kallas för i detta
sammanhang. Aktörerna kan vara vanliga användare men även
andra system utanför själva systemet. Användningsfall spelar
en central roll inom RUP (Rational Unified Process) och är ett mycket
användbart verktyg även vid vanlig kravanalys.
Vinster med datamodellering
Alla vinster med datamodellering är inte uppenbara men den tydligaste
och vanligaste anledningen till att man använder datamodellering
är att man vill beskriva verkligheten på ett strukturerat sätt
till exempel inför ett nytt informationssystem eller en omorganisation.
Att på ett tydligt sätt beskriva verksamheten för exempelvis
leverantörer, kunder eller samarbetspartners görs då bäst
med en modell. Inom datamodelleringen finns flera olika sätt att
beskriva verkligheten, eller den tänkta verkligheten, som när
man exempelvis använder datamodeller vid utveckling av mjukvara.
Andra områden är objektorienterad datamodellering, organisationsmodellering
och processmodellering. Dessa skiljer sig något åt då
de inte alltid resulterar i tabeller eller kodmoduler.
För organisationer som är i behov av att kartlägga sin
verksamhet rekommenderas starkt modellering med hjälp ovanstående
metoder och verktyg. Modelleringen genomförs i seminarieform där
man tillsammans med verksamhetsansvariga bygger upp modellen. Beroende
på kundens specifika behov kan man sedan kombinera modelleringen
med verksamhetsutveckling, systemutveckling eller affärsutveckling.
Mandrillo Consulting kan erbjuda avancerad modellering för flera
olika ändåmål med fokus på datamodellering inom
systemutveckling av affärssystem och Data Warehouse i faserna förstudie,
kravanalys eller systemdesign. Tillsammans med våra strategiskt
utvalda samarbetspartners kan vi dessutom erbjuda processmodellering,
objektorienterad modellering, avancerad begreppsmodellering och business
modelling.
|