Datamodellering

Datamodellering är en etablerad metod inom så gott som all systemutveckling.
Men den kan även användas inom andra områden, till exempel för att beskriva manuella system, organisationer eller regelverk. Den vanligaste uppfattningen om datamodeller är att de består av en mängd rutor som är ihopkopplade med linjer och pilar. Ett ganska trist och ’fyrkantigt’ sätt att beskriva verkligheten på kan tyckas, men få modeller kan dra igång så många kreativa och livliga diskussioner som till exempel en organisationsmodell eller en objektmodell för det nya faktureringssystemet!

Datamodellering i ett nötskal
Mycket enkelt beskrivet handlar datamodellering om att knyta ihop objekt med hjälp av så kallade relationer. Dessa relationer visar sambandet mellan de olika objekten. Genom att rita en modell kan man enklare förstå verkligheten. Ta till exempel detta mycket enkla kundregistret illustrerat nedan. Att endast beskriva detta med ord skulle vara svårt med tanke på att en längre beskrivande text kan misstolkas. Titta istället på datamodellen nedan
och se om du först kan förstå den utan någon text.


Den är tänkt att läsas så här:
Huvudobjektet Kund tillhör ett Distrikt men flera kunder kan tillhöra samma distrikt. Det samma gäller Bransch som tillsammans med objektet Distrikt egentligen bara syftar till att kunna gruppera kunderna efter olika intresseområden i till exempel en säljrapport. För varje kund finns en Kundansvarig som även kan vara ansvarig för flera andra kunder.
Varje objekt representerar en tabell i en tänkt databas.

Modelleringsspråk
Inom datamodelleringen har åtskilliga notationer (datamodelleringsspråk) skapats under åren men några av de mer spridna har nu grupperats till ett gemensamt språk som heter UML (the Unified Modeling Language).
UML är en komplett standard för olika former av datamodellering och innehåller flera olika diagramtyper för att beskriva allt från vanliga datamodeller och flödesscheman till klassdiagram och så kallade Use Cases.
Use case eller användningsfall, som de heter på svenska, är en diagramtyp som visar förhållandet mellan ett system och dess användare eller aktörer, som de kallas för i detta sammanhang. Aktörerna kan vara vanliga användare men även andra system utanför själva systemet. Användningsfall spelar en central roll inom RUP (Rational Unified Process) och är ett mycket användbart verktyg även vid vanlig kravanalys.

Vinster med datamodellering

Alla vinster med datamodellering är inte uppenbara men den tydligaste och vanligaste anledningen till att man använder datamodellering är att man vill beskriva verkligheten på ett strukturerat sätt till exempel inför ett nytt informationssystem eller en omorganisation. Att på ett tydligt sätt beskriva verksamheten för exempelvis leverantörer, kunder eller samarbetspartners görs då bäst med en modell. Inom datamodelleringen finns flera olika sätt att beskriva verkligheten, eller den tänkta verkligheten, som när man exempelvis använder datamodeller vid utveckling av mjukvara. Andra områden är objektorienterad datamodellering, organisationsmodellering och processmodellering. Dessa skiljer sig något åt då de inte alltid resulterar i tabeller eller kodmoduler.

För organisationer som är i behov av att kartlägga sin verksamhet rekommenderas starkt modellering med hjälp ovanstående metoder och verktyg. Modelleringen genomförs i seminarieform där man tillsammans med verksamhetsansvariga bygger upp modellen. Beroende på kundens specifika behov kan man sedan kombinera modelleringen med verksamhetsutveckling, systemutveckling eller affärsutveckling.

Mandrillo Consulting kan erbjuda avancerad modellering för flera olika ändåmål med fokus på datamodellering inom systemutveckling av affärssystem och Data Warehouse i faserna förstudie, kravanalys eller systemdesign. Tillsammans med våra strategiskt utvalda samarbetspartners kan vi dessutom erbjuda processmodellering, objektorienterad modellering, avancerad begreppsmodellering och business modelling.